Förlossningen!
Vattnet började gå runt 20.30-21, 23.e augusti.... Berättade för Robban, som blev aningen nervös tror jag.. Stelnar man som en pinne så gissar jag att man är nervös eller rädd.. Ja nått iaf eftersom han vanligtvis ser ut som ett S i kroppen ;) Ringde förlossningen och fick tid för koll dagen efter om inget annat hände. Skickade självklart mess till Erika och berättade =) Körde Wilma till min mamma ifall att det skulle bli nått.... När vi kom till mamma vid 22 kom allt vatten och då menar jag ALLT.. Jag som då satt i bilen fick aningen panik... Inte så värst kul att sitta i en vattenpöl liksom :/ Tur att man har en sån förstående pojkvän och mamma som stod och skrattade åt mig :) (på ett snällt sätt)
På vägen hem började värkarna, bara lite lite smått, men regelbundna. Jag valde att inte berätta för Robban för att inte göra honom mer nervös...
Väl hemma hoppade jag in i en varm dusch för att lindra min smärta som gjorde aningen ondare än tidigare, pratade med Erika under tiden, tacka vet jag henne som ställer upp =)
Sen gick jag och la mig bredvid robban som redan låg i sängen. Nu hade det börjat göra riktigt ont och värkarna kom med 3-7 min mellanrum. Låg i sängen i ca två timmar, men fick mig ingen vidare sömn. Så jag gick upp, satte mig i köket. DÅ kommer världens största spindel (och för er som inte vet är jag LIVRÄDD för spindlar) Kroppen var som en tennisboll och benen lika långa som en linjal... Okej, det var lite överdrivet men den var iaf stor.. Då ringde jag till Robban som låg och sov på övervåningen och sa att han var tvungen att komma ner.. Vet inte om han sov när han kom haha för han var helsnurrig...
Jag - Det är en stooooooooooooooor spindel på golvet under diskmaskinen..... Du måste döda den....
Robban - Lägg av....... Varför är du vaken?
Jag - För jag inte kan sova...
Robban - Varför???
Jag - för att jag har ont...
(jag hade fortfarande inte berättat för Robban att värkarna börjat)
Robban - Var????
Jag - I tån...... (irriterad för han inte fattade var jag hade ont)
Robban - Skärp dig... Gå och lägg dig...
Sen gick han upp och la sig igen... Haha...
Så där satt jag på en stol i köket, rädd för en spindel och arg på min så förstående pojkvän... ;)
Så jag bestämde mig för att ringa Erika, stackarn bli väckt sådär två på natten.... Pratade med henne i ungefär en timme. Och mina värkar gjorde bara ondare och ondare.....
Sen bestämde jag för att ringa förlossningen.... Dom frågade om jag inte ville komma in men det ville jag inte.. Det enda jag visste att jag ville var att när jag väl kom in till förlossningen skulle jag ha ryggbedövning.. Då skrattade hon lite bm som jag pratade med och sa lite ironiskt att hon inte hade någon spåkula hon kunde titta i och se hur mkt jag var öppen och om jag kunde få ryggbedövning... Haha... Vi bestämde att jag skulle ringa när vi var på väg iaf...
Kl 04 ca vaknar Robban av att han hör att jag har ont pga av värkarna... Då ville han åka direkt men jag var inte lika sugen på det... För usch för att ligga på förlossningen och ha ont utan att få ryggbedövning tänkte jag, då kan jag lika gärna vara hemma..
Men han lyckades iaf övertala mig att åka... Vi mötte mamma (som hade lämnat Wilma hos c&s) på parkeringen... Så gick vi till förlossningen... Blev inskriven 05.01.
Jag fick ta på mig en sån där snygg blå "klänning", Fyfyfyfyfy för sånna.... Jag var öppen 4 cm och det var en stor lättnad för ryggbedövning får man när man är öppen mellan 4-6 cm... Det enda jag sa var i stort sätt -JAG VILL HA RYGGBEDÖVNING!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Då säger bm, det kanske vi inte hinner, det kan gå fort det här.. Du kan få en riskudde som smärtlindring att börja med... En riskudde jo jag tackar, vilken jävla hjälp....
Nästa gång bm kom tillbaka sa jag igen, Jag vill ha ryggbedövning!!!!!!!!!!!!!!! Hon verkade inte så glad men sa iaf att hon skulle prata med narkosläkaren... Kommer inte riktigt ihåg var klockan var när dom efter mycke om och men satte ryggbedövningen... Till ingen jävla nytta iaf, för när jag väl kände att det den började hjälpa LITE LITE LITE, så var det dax att börja krysta.... Kl 07.30 ungefär började krystvärkarna... Bm frågade mig om jag ville krysta men jag nekade in i det sista haha.. Jag var inte så värst sugen på att föda barn kan jag lova, jag ville hem, ville INTE ha barn.... Mamma och Robban satt på varsin sida av mig och höll mig i händerna =) Kl 08.10 föddes min lilla tjej =)
Allt gick jättebra och mkt fortare än första gången.... Vilket var skönt!
Vi fick åka hem på em!
Japp, det var så det gick till när mini föddes =)
Barnen växer =)
Igår var jag på BVC med barnen, 4års kontroll med Wilma. Vägning, mätning, hörseltest osv... Duktig var hon =) Hon vägde 17.6 och var 107.5 lång... Shit vad fort tiden går alltså, mammas stora tjej =) Mira vägde 4290 och var 56.5 lång =) ♥
Sen åkte vi hem till Erika och Kevin och käkade lunch, tunnbröd med korv och gurka, hur gott som helst, yummie!! Efter det begav vi oss till Busfabriken =) Det var trevligt! Skönt att Wilma och Kevin är så stora att dom leker själva utan att behöva ha oss mammor på sig hela tiden ;) Viss är det roligt att leka det tycker ju även jag, men ibland kan det vara skönt att bara sitta och ta det lugnt med!
Lämnade Wilma på dagis idag och begav mig sen hem till mamma där det blev frukost och kaffe! Tanken var att jag skulle göra mina skoluppgifter men bestämde att jag tar det i helgen istället... Våran dartor hemma är cp så internet funkar inte så då måste jag åka till mamma och plugga.. Är det inte internetet som inte fungerar så är det datorn......... Blir man trött eller??
Ikväll blir det plocka och städa lite, ta hand om tvätten och sådana roliga sysslor....
Kanske att vi också får hem våran nya lilla familjemedlem???? =) (om inte robban sätter stopp för mina planer;)
Här var det länge sen jag skrev...
Det har hänt så mycket så jag inte vet vad jag ska skriva, vad jag ska berätta....
Allt går iaf bra och vi mår bra <3
Älskar mina barn över allt annat.
Wilma är så hjälpsam när det gäller Mira, lite för mycket ibland -jag tar hand om mira mamma! haha sötungen <3 Tar nappen ifrån henne så hon börjar gråta för att sen när jag tittar snällt ge tillbaka nappen för att "vara duktig" Kan man bli arg då? Nee, det är svårt... Det är väl hennes sätt att visa att hon hjälper till och tar hand om sin lillasyster =) <3 Lite svårt att hinna med min krävande 4åring ibland men det blir bara bättre och bättre, hon börjar lära sig att hon inte alltid kan vara nr1 hela tiden utan att Mira måste komma först ibland och hon får vänta.. Men jag är så stolt över mina underbara barn <3
Shit va det var svårt att skriva när det var så länge sen... Lägger upp lite bilder istället =) Bilder säger mer än tusen ord sägs det juh =)
♥
Mina fina ♥
Jag gav Mira mat och Wilma gav sin bebis mat ;)
Mys med mini ♥
Far och dotter ♥
Syskonkärlek ♥
Älskling ♥
Älskling ♥
ÄLSKLINGAR ♥♥♥
Får se när det blir skrivande nästa gång då =)
Hej så länge...