Förlossningen!

Tänkte att nu när jag har tid kan jag ju skriva om förlossningen....

Vattnet började gå runt 20.30-21, 23.e augusti.... Berättade för Robban, som blev aningen nervös tror jag.. Stelnar man som en pinne så gissar jag att man är nervös eller rädd.. Ja nått iaf eftersom han vanligtvis ser ut som ett S i kroppen ;) Ringde förlossningen och fick tid för koll dagen efter om inget annat hände. Skickade självklart mess till Erika och berättade =) Körde Wilma till min mamma ifall att det skulle bli nått.... När vi kom till mamma vid 22 kom allt vatten och då menar jag ALLT.. Jag som då satt i bilen fick aningen panik... Inte så värst kul att sitta i en vattenpöl liksom :/ Tur att man har en sån förstående pojkvän och mamma som stod och skrattade åt mig :) (på ett snällt sätt)
På vägen hem började värkarna, bara lite lite smått, men regelbundna. Jag valde att inte berätta för Robban för att inte göra honom mer nervös...
Väl hemma hoppade jag in i en varm dusch för att lindra min smärta som gjorde aningen ondare än tidigare, pratade med Erika under tiden, tacka vet jag henne som ställer upp =)
Sen gick jag och la mig bredvid robban som redan låg i sängen. Nu hade det börjat göra riktigt ont och värkarna kom med 3-7 min mellanrum. Låg i sängen i ca två timmar, men fick mig ingen vidare sömn. Så jag gick upp, satte mig i köket. DÅ kommer världens största spindel (och för er som inte vet är jag LIVRÄDD för spindlar) Kroppen var som en tennisboll och benen lika långa som en linjal... Okej, det var lite överdrivet men den var iaf stor.. Då ringde jag till Robban som låg och sov på övervåningen och sa att han var tvungen att komma ner.. Vet inte om han sov när han kom haha för han var helsnurrig... 
Jag - Det är en stooooooooooooooor spindel på golvet under diskmaskinen..... Du måste döda den....
Robban - Lägg av....... Varför är du vaken?
Jag - För jag inte kan sova...
Robban - Varför???
Jag - för att jag har ont...
(jag hade fortfarande inte berättat för Robban att värkarna börjat)
Robban - Var????
Jag - I tån...... (irriterad för han inte fattade var jag hade ont)
Robban - Skärp dig... Gå och lägg dig...
Sen gick han upp och la sig igen... Haha...
Så där satt jag på en stol i köket, rädd för en spindel och arg på min så förstående pojkvän... ;)
Så jag bestämde mig för att ringa Erika, stackarn bli väckt sådär två på natten.... Pratade med henne i ungefär en timme. Och mina värkar gjorde bara ondare och ondare.....
Sen bestämde jag för att ringa förlossningen.... Dom frågade om jag inte ville komma in men det ville jag inte.. Det enda jag visste att jag ville var att när jag väl kom in till förlossningen skulle jag ha ryggbedövning.. Då skrattade hon lite bm som jag pratade med och sa lite ironiskt att hon inte hade någon spåkula hon kunde titta i och se hur mkt jag var öppen och om jag kunde få ryggbedövning... Haha... Vi bestämde att jag skulle ringa när vi var på väg iaf...
Kl 04 ca vaknar Robban av att han hör att jag har ont pga av värkarna... Då ville han åka direkt men jag var inte lika sugen på det... För usch för att ligga på förlossningen och ha ont utan att få ryggbedövning tänkte jag, då kan jag lika gärna vara hemma..
Men han lyckades iaf övertala mig att åka... Vi mötte mamma (som hade lämnat Wilma hos c&s) på parkeringen... Så gick vi till förlossningen... Blev inskriven 05.01.
Jag fick ta på mig en sån där snygg blå "klänning", Fyfyfyfyfy för sånna.... Jag var öppen 4 cm och det var en stor lättnad för ryggbedövning får man när man är öppen mellan 4-6 cm... Det enda jag sa var i stort sätt -JAG VILL HA RYGGBEDÖVNING!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Då säger bm, det kanske vi inte hinner, det kan gå fort det här.. Du kan få en riskudde som smärtlindring att börja med... En riskudde jo jag tackar, vilken jävla hjälp....
Nästa gång bm kom tillbaka sa jag igen, Jag vill ha ryggbedövning!!!!!!!!!!!!!!! Hon verkade inte så glad men sa iaf att hon skulle prata med narkosläkaren... Kommer inte riktigt ihåg var klockan var när dom efter mycke om och men satte ryggbedövningen... Till ingen jävla nytta iaf, för när jag väl kände att det den började hjälpa LITE LITE LITE, så var det dax att börja krysta.... Kl 07.30 ungefär började krystvärkarna... Bm frågade mig om jag ville krysta men jag nekade in i det sista haha.. Jag var inte så värst sugen på att föda barn kan jag lova, jag ville hem, ville INTE ha barn.... Mamma och Robban satt på varsin sida av mig och höll mig i händerna =) Kl 08.10 föddes min lilla tjej =)
Allt gick jättebra och mkt fortare än första gången.... Vilket var skönt!
Vi fick åka hem på em!

Japp, det var så det gick till när mini föddes =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0